Earnings call transcript: Unibap Q3 2025 sees revenue growth amid challenges

Unibap AB reported its third-quarter 2025 earnings, highlighting a 27% year-on-year increase in revenue, reaching 17.3 million SEK. This aligns with the company's 26% revenue growth over the last twelve months as reported in InvestingPro data. Despite this growth, the company faced operational challenges, resulting in a negative operating result of 13 million SEK. The stock reacted negatively, dropping 11.39% to 8.08 SEK, reflecting investor concerns over the company's financial health and strategic outlook.

Key Takeaways

• Unibap's revenue grew by 27% year-on-year, reaching 17.3 million SEK.
• Operating losses widened to 13 million SEK, driven by expansion costs.
• Stock price fell by 11.39% following the earnings announcement.
• The company is targeting 30-50% growth but acknowledges challenges in the current period.
• Strategic focus includes expansion in the U.S. and European markets.

Company Performance

Unibap's performance in the third quarter of 2025 was marked by significant revenue growth, attributed to increased demand in the European space defense market. However, the company's expansion efforts, particularly in the U.S., and investments in research and development have led to increased costs, impacting profitability. The company aims to leverage its leading position in European Space Edge Computing to capture further market share.

Financial Highlights

• Revenue: 17.3 million SEK, up 27% year-on-year.
• Operating Result: -13 million SEK.
• Cash Flow from Operations: -11.6 million SEK.

Market Reaction

Following the earnings release, Unibap's stock price dropped 11.39% to 8.08 SEK. This decline reflects investor concerns about the company's financial losses and the costs associated with its expansion strategy. The stock is currently trading closer to its 52-week low of 2.92 SEK, indicating bearish sentiment among investors.

Outlook & Guidance

Unibap has adjusted its growth expectations, now targeting a 30-50% increase, acknowledging that actual growth may be on the lower end of this range due to current challenges. The company remains focused on expanding its presence in the U.S. and European markets, with an emphasis on defense and commercial space sectors. Future revenue is expected to be split between software (one-third) and computers (two-thirds) over the satellite lifecycle.

Executive Commentary

Johan, an executive at Unibap, emphasized the company's strategy to adapt commercial market developments for defense applications, stating, "We develop for commercial markets and adapt for defense markets." He also highlighted the strategic opportunities in Europe, referring to the "European Awakening" as a significant growth driver.

Risks and Challenges

• Expansion Costs: The ongoing expansion into the U.S. market and increased R&D spending are straining financial resources.
• Competitive Landscape: Unibap faces strong competition in the U.S., where it is a challenger rather than a leader.
• Talent Bottlenecks: The company noted potential challenges in recruiting specialized talent, particularly in FPGA engineering.
• Market Volatility: The broader market environment remains uncertain, potentially impacting investment and growth plans.

Q&A

During the earnings call, analysts inquired about Unibap's export approvals and AWS space ambitions. The company addressed concerns about its competitive position and highlighted potential market opportunities, although it acknowledged challenges in scaling its engineering talent pool.

Full transcript - Unibap AB (UNIBAP) Q3 2025:

Presenter/Moderator, Unibap: Hej och välkomna till Unibaps Q3-presentation. Som vanligt så kommer vi. Presentationen på svenska, texterna är på engelska, men presentationen ges på svenska. Vi spelar då även in och kommer lägga upp den på vår hemsida för att ni kan titta senare. Vi som presenterar idag är jag och Johan, och så vår nye CFO, Henrik. Vi börjar som vanligt med financials. Varsågod, Henrik.

Henrik, CFO, Unibap: Ja, tack. Ja, det tredje kvartalet blev ett kvartal med något lägre omsättning. Vi nådde för kvartalet en nettoomsättning på 17,3 miljoner kronor. Hälften av det, ungefär 9 miljoner, knappt 9 miljoner kronor, avsåg en order om $900,000 från ett amerikanskt forskningsinstitut inom rymd och försvar. Det är en order som vi både fick och lyckades leverera under Q3. Vi hade dock hoppats på en order på 14 miljoner som vi fick från UAE, Förenade Arabemiraten, att vi skulle kunna ha levererat den under Q3. Men exportlicensen för den ordern kom först i Q4, så det innebär att både leverans och intäkter hamnar i Q4 för de 14 miljonerna till UAE. Year on year, det vill säga om vi jämför den senaste tolvmånadersperioden med tolvmånadersperioden dessförinnan, så har vi en tillväxt i nettoomsättning på 27%.

Tittar vi på rörelseresultatet, den grafen i mitten, så blev det negativt för det tredje kvartalet, minus 13 miljoner. Det är en följd av den lägre omsättningen i kombination med en något högre kostnadsbas som vi har 2025 jämfört med 2024. Det är relaterat till kostnader för vår USA-etablering, kostnader för satsning inom försvar och säkerhet, och kostnader för forskning och utveckling. Det är tre områden: USA, försvar och utveckling, där vi snarare ser kostnaderna som investeringar i framtida tillväxt. Kassaflödet, bilden längst till höger från den löpande verksamheten, den uppgick för kvartalet till minus 11 miljoner, minus 11,6. Det är en direkt konsekvens av det faktum att vi nu har haft två kvartal med något lägre omsättning. Vi har ju tidigare kommunicerat att vi har haft och kommer att ha relativt stora variationer mellan kvartalen, såväl vad gäller omsättning som resultat och kassaflöde.

Och det tredje kvartalet är ett tydligt exempel på just det. Över till Johan.

Presenter/Moderator, Unibap: Tack. De viktigaste händelserna under tredje kvartalet var givetvis att vi tecknade två RAV-avtal. Det är ett viktigt steg för oss som bolag. Vi pratar mycket om det här med kvalificeringsprojekt och konstellationsprojekt. Konstellationsprojekt är volymprojekt och kvalificering är för att bli indesignade. Här har vi gått vidare från indesignfasen hos två företag på ett RAV-avtal. Båda har garanterade minimivolymer. Förhoppningsvis är inte minimivolymerna den volym som det blir av RAV-avtalet, utan syftet är att det förhoppningsvis ska kunna bli mer, men det finns garanterade minimivolymer. I det första av de här, det här som vi har med Loft Orbital, var även det första avropet kommit. Det var på €1.39 miljoner. Det var just det här, det är till Loft Orbital's dotterbolag som heter Orbitworks, som ligger i UAE.

Och det var då till dem som. Då exportlicensen tog lite längre tid än vad vi hade hoppats. Men den exportlicensen har ju kommit nu, som ni ser efter kvartalet här utan förbehåll. Det är fritt fram att exportera. Och det har vi faktiskt redan gjort också. Det andra RAV-avtalet var ju då till vår långvariga kund Ergotech. Och där fick vi även in att vi är exklusiv leverantör. Och det har en minimivolym av €2 miljoner framöver, men inget avrop ännu. Sen fick vi då den här affären från ett ledande amerikanskt forskningsinstitut inom försvar och rymd. Det var ju en viktig order för oss i vårt inträde på den amerikanska marknaden. Och det var ju inte den första ordern från det här institutet, utan det var nog den andra ordern. Det är ju bra.

Vi är indesignade, kan vi säga, hos det här försvars- och rymdinstitutet då. Sen så fick vi en order på 0,64 från Scanway. Scanway är ju då i sin tur underleverantör av payloaden till, payload är så att säga optiksystemet till ett koreanskt företag som heter Nora Space. Nora Space ska... Det här är ju från första satelliterna. Så det kan vi säga är ett kvalificeringsprojekt det här. Om det går bra, kanske inte i första hand bara att det går bra för oss, utan det går bra för kunderna eller slutkunden, så har de ju tanken att skicka upp en konstellation. Den är ju för, den är ju inte försvarsorienterad, utan den är ju miljöorienterad. Det här är ju för att mäta metanutsläpp då. Utöver då att vi fick exportlicens och givetvis en stor händelse för oss som bolag var ju då samarbetet med Leonardo.

Och jag kommer prata lite mer om det lite senare om vad som är syftet och vad det innebär för oss. Om vi då går vidare och pratar lite om marknaden så har vi ju pratat en hel del om så kallad European Awakening. Försvarssatsningarna som är på gång och speciellt inom rymd då. Europa har ju generellt sett legat efter USA när det gäller försvarssatsningar, men inom rymden har det varit ännu mer obalanserat. Det finns, det är ju kan man säga anledningen till att bolag som Leonardo nu kliver fram då, som stora försvarsbolag i Europa. De trenderna vi ser på försvarsmarknaden, ISR, Intelligence, Surveillance and Reconnaissance. Det vill säga rymdspaning kan vi säga, eller rymdövervakning då, spionsatelliter. Är ju dels att satelliterna är väldigt bra idag, så det egentligen inte behövs inte bättre upplösning i första hand. Utan det som behövs är snabbare information, low latency.

Att man kommer ner till near real time, men real time här skulle betyda kanske minuter istället för många timmar. Det är ju den stora drivkraften idag. Det finns lite olika approacher från, men de approacher som till exempel Leonardo har annonserat innehåller ju då edge computing och inte satellitlänkar, och det kommer jag prata lite mer om. Den nästa trend man ser är ju det här med. Kan jag säga software-defined satellites eller rapid iterative development, att man vill snabbt kunna förbättra förmågorna. Det är ju någonting som man har sett i Ukraina till exempel, det är det här med medel och motmedel. Eftersom fienden blir bättre så krävs det att man själv blir bättre. Då kan man inte skicka upp hårdvara som man sen räknar med ska vara konkurrenskraftig i tio år framåt, utan man måste kunna ha mjukvara och uppgraderingar.

Och det ligger ju också i linje med hur vi ser på marknaden då. Man måste kunna uppgradera som sagt over the air till satelliterna. Och när vi pratar om det här med low latency så kan man ju säga att man ur ett försvars- och säkerhetssyfte så vill man ju gå från så här strategiskt till operationellt och sen vidare till taktisk information. Och taktisk information är information som man kan använda för till exempel eldledning eller styra insatser på fältet. Och ännu bättre är om man kan komma ner till realtid, det vill säga om man kommer ner på minuter. Det är inte säkert att det är en minut, men det kanske kan vara fem minuter, tillräckligt för att förhållanden på marken inte ska kunna ändra sig, utan man ska kunna vidta åtgärder.

Och för att nå dit så krävs det ju då att man tar ett antal steg. Att man vill, om man vill komma ner på timmar, kanske två till fyra timmar är typiskt idag, så kanske man vill ha många satelliter och så vill man ha många sådana här markstationer där man kan skicka ner data till. Vill man komma under, väl under en timma så krävs det att man redan har behandlat data uppe i rymden när den väl kommer ner till marken. Vill man komma ner till på minuter så måste man gå hela vägen till att man extraherar informationen uppe i rymden. Och sen när man väl har extraherat informationen uppe i rymden så blir det datamängderna mycket mindre, och det betyder också att då kan man skicka dem enkelt via intersatellitlänkar då.

Och det här kommer vi prata lite om när vi pratar om Leonardos planer också. Det som handlar om är ju egentligen att man ska kunna gå från målidentifiering till åtgärd till att ta reda på hur det går, istället för att man har många timmar däremellan, till att man ska kunna komma ner till minuter. Och det här är ju, de här exemplen, de här bilderna ni ser här är ju från Ukraina. Den första bilden är ju ett exempel på den typ av information som man kan extrahera på satelliterna, det vill säga att man, om man, i det här är en, i det här fallet är det en radarbild, om man tar en radarbild på ett flygfält så kan man se vilka typer av flygplan, om det är helikoptrar, transportplan, stridsflyg och så vidare, och man kan räkna dem och man kan pinpointa deras koordinater.

Vi brukar ju säga att det är i år det händer när det gäller edge computing, och det stämmer ju nu. USA har ju legat lite före. De har ju uppe med, och skickar i nu i höst upp den andra som de kallar tranchen av sin missil tracking. Det är ju för att se då hypersoniska missiler. Då ska man spotta från rymden då. Det här är kan man säga en förlaga till, eller det som förmodligen kommer att bli Golden Dome som man pratar om i USA. Fast Golden Dome är ju många gånger större, så att det man tror är att man kommer bygga vidare på det här med missil tracking och göra det ännu mer omfattande och även inkludera då motmedel mot missiler från rymden.

I Europa så har ju Loft, som vi då tecknade RAV-avtal, och deras dotterbolag i UAE, Orbitworks, de har ju annonserat konstellationer med edge computing och inter-satellitlänkar. Sen har ju då Leonardo annonserat en konstellation. Den kommer komma upp i rymden 2027. Sen har givetvis kineserna på frammarsch hela tiden. När det gäller det här med mjukvaruuppdateringar over the air så är ju det givetvis för att man ska kunna förbättra prestanda kontinuerligt. Hårdvarucykler är ju långsamma, speciellt om man ska upp i rymden. Mjukvaruuppdateringar kan man göra då och då. Vi på Junimap, vi håller ungefär ett sex månaders tempo i våra releaser, så vi kommer med mjukvarureleaser var sjätte månad som kunderna kan uppdatera. Men det som är allra snabbast är givetvis om man uppdaterar sina AI-modeller. Det kan man ju göra i princip dagligen.

Och det är givetvis för att göra bättre object detection eller change detection, för att kunna, som vi såg på bilderna tidigare, identifiera flygplan på en flygbase eller fartyg på havet eller stridsvagnar i en skogsdunge eller en översvämning eller en skogsbrand eller liknande kan vara om det är mer civilförsvarsorienterat. Det här driver givetvis på att man behöver ha ganska mycket datorkraft uppe i rymden då, så vi ser det. När det gäller Europa då, det har ju kommit ut lite nyheter nyligen. Det ena var ju att Tyskland gick fram med en jätteinvestering inom rymdförsvar. Det är €7 miljarder per år under fem år. Det är, om jag kommer ihåg rätt, jag är inte helt säker, men jag tror att det är sex gånger mer än vad Tyskland satsar på Europeiska rymdstyrelsen, det vill säga det som har traditionell rymd.

Det är ett otroligt stort steg det här som Tyskland gör. Det är ju på grund av det här deltat då, uppproppningen, det stora deltat som har varit inom rymdsatsningar mellan Europa och USA. I Sverige då, givetvis inte så stora satsningar som har annonserats, men på vår kant så gick ju nyligen. Det som har hänt i år är ju att vi fick ju en Rymdamiral för första gången, det vill säga att den han som är ansvarig för rymden inom svenska försvaret, det ligger ju under flygvapnet fortfarande, har ju en högre position nu, så han är Rymdamiral tillsatsen här under året. Han gick ju då ut här nu och sa, han heter Anders Sönderman, han gick ju ut och sa att svenska försvaret ska öka sitt tempo.

Tidigare har man ju gått ut och sagt att man ska ha egna satelliter till 2030, men nu ska man ju då få det tidigare. Ingen, inte framgått exakt vad man menar med tidigare, men i alla fall tidigare som har accelererat tempot i Sverige också. Vi har ju sedan tidigare ett projekt för den här svensk-danska satelliten som heter Bifrost. Den är uppe i rymden och den är operationell nu, så den genererar data, den här första egna svenska spaningssatelliten, allihopa i Danmark är det ju. Där ombord har vi ju vår IX5-dator. Leonardo då, ett av Europas största försvarsbolag. Ännu mer intressant var ju att precis före vi kunde gå ut med vårt samarbete så annonserade ju även Leonardo att de ska slå ihop sina rymdverksamheter med Thales och Airbus. Det blir ju en gigant, blir det, i Europa.

Det finns givetvis större bolag i USA, men om man ser på den europeiska marknaden och den nya trenden med Made in Europe eller Made in Europe, så är det givetvis det här kommer att bli en stor spelare framöver. Nu kommer det ju ta ett tag innan den här mergen går igenom. De säger att de ska vara operationella 2027. Men det är ju ändå ett stort steg för Europa. Leonardo har ju på egen hand, de startade ju upp sin rymddivision här i mars i år, så det är ganska nytt. Det är ju för att de som försvarsbolag, de har ju sin strategi, den finns på deras webb, de kallar den Industrial Plan. Så har de ju att de ser rymden som en, kommer att bli en allt viktigare domän framöver, försvarsdomän.

Och där har de även i den här investerarpresentationen då gått ut och sagt att de ska egenfinansiera en konstellation på 20 satelliter. Och egentligen med två tekniska nyheter som ni ser på bilden här. Det ena är det som kallas HPC Node. Jag kan peka här, HPC Node, det är High Performance Computing. Och sen har de då Inter-Satellite Link, så det är ju då Edge Computing och Inter-Satellite Länkar. Så de ska ha 20 satelliter, de har både optiska och radarsatelliter och de kommer då även vara kopplade ihop med varandra. Så de ska processa data på satelliterna och sen så ska de länka den mellan satelliterna för att snabbt komma ner till marken då. Så det här är ju ett klockrent exempel på när man försöker nå, kan vi säga, minuter, alltså taktiska tider, taktisk latency egentligen.

Och man ser, ni ser på den här bilden också så ser ni ju deras launchschema. Så många satelliter ska upp 2027 och sen ska en del upp 2028. Så vi har ju tecknat ett samarbetsavtal, Cooperation Agreement, där vi ska genomföra en teknisk studie. Syftet med studien är ju dels att det är tvåfaldigt. Det ena är att integrera våra datorer i deras konstellation, kommande konstellation eller konstellationer. Och vi ska också gemensamt vidareutveckla våra datorlösningar. Det här är ju en bra möjlighet för oss, tycker vi. Dels givetvis för att det kan bli en stor kund framöver, men även för att vi är ju ett dual-use-företag som kommer från den kommersiella marknaden och nu är på väg mot försvarsmarknaden. Då måste man givetvis jobba ihop med försvarsexperter.

Och vi ser ju Leonardo som en, ja, en perfekt partner för oss för att vi ska kunna bli försvarsorienterade. Egentligen och bli en trovärdig och pålitlig försvarsleverantör då. Vi kommer givetvis stanna kvar med vår dual-use. Vi kommer ju serva både kommersiella och försvarsmarknader. Men vi brukar säga det att vi utvecklar för kommersiella marknader och anpassar för försvarsmarknader. Det gör ju att vi har konkurrenskraftiga priser, korta ledtider och liknande som ju kommer även nu bli mer och mer viktigt på försvarsmarknaden. Så att vi ser ju många fördelar med det här samarbetet utöver då givetvis att vi räknar med att kunna leverera till Leonardo. När vi kollar på våra målsättningar för 2025 så har vi ju många datorer som är på väg upp i rymden i år. Mer än 30 stycken är planerade. Vi ser ju att det kommer hända.

Det är redan många som har kommit upp, inklusive vår första egna standalone-mjukvara, det vill säga mjukvara som inte egentligen är embedded i datorn utan det är fristående. Det var den här Argotex Iridi-konstellationen i Italien som ju nu kör vår pre-processing-mjukvara på sina satelliter. Vi skulle även få upp IX10, vår nya datorgeneration i rymden, och det har vi fått. Det är två datorer som gick upp i våras med JAXA, japanska rymdstyrelsen. De fungerar väl, utan problem i rymden nu, så vi är mycket nöjda med det. Och även kunden är nöjd. Vi kommer ha, det är fler stycken som är på gång nu upp i faktiskt i dagarna, så kommer det komma upp fler snart. Och sen ännu fler mot slutet av året. På produktionssidan så har vi ju byggt upp lite av vår redundans. Vi hade vissa processsteg som vi bara hade.

En utrustning på. Så det har vi adderat på lite grann på kapaciteten där för att få redundans och det inte blir stående på produktion. Vi jobbar ju mycket med att ha korta ledtider. Vi ser det som en stor konkurrensfördel framöver, och speciellt nu när allting ska gå så fort med att rampa på försvarsmarknaden i Europa. Vi ligger på en kapacitet på runt 100 datorer om året. Det är inte så att vi säljer 100, men vi har en kapacitet på 100. Den kan vi också bygga ut om det skulle behövas. När det gäller på affärssidan då så ska vi vinna kvalificeringsprojekt. Det har vi gjort. Ett exempel på det är ett flertal. Ett exempel är ju det här då Scanway, Norra Space och den här metankonstellationen.

Ännu viktigare är givetvis då att sedan kunna konvertera dem till volymordrar, och det är ju då som exemplifieras av ramavtalen, Argotec och Loft Orbital. Vi har expanderat i USA, fått de första affärerna. Vi fick ju ett projekt här under Q3 som vi inte hade fått om vi inte hade haft eget bolag i USA. Vi har ju nu säljare anställda, och vi jobbar steg för steg för att bygga upp vår verksamhet i USA för att kunna bli en på sikt också etablerad försvarsleverantör där. Sen måste vi givetvis, så har vi också som mål att ta till vara då det här European Awakening. Det kan man väl säga att den stora skalpen där är ju då givetvis Leonardo. Vi har hållit på och jobbat med Leonardo ungefär i ett år, så det har faktiskt gått väldigt fort.

Och det är väl, kan man säga, tecken i tiden på att det måste gå fort nu på att rampa försvarssatsningen i Europa. Tidigare kanske det hade tagit fem år, nu tar det bara ett år för oss att bryta igenom där. Vi ser med tillförsikt an marknaden framåt. Så vi räknar att vi kan ligga på vår genomsnittliga tillväxt på 30-50%, men det kommer ju givetvis strukturera. Tyvärr så strukturerar det kanske lite lägre än 30%. Vi specar inte exakt var det kommer hamna. Det finns vissa uppsidor kvar. Vi har ju korta leveranstider, men vi tror inte i dagsläget att vi kommer nå hela vägen till 30%. Därmed så var vi klara och redo för att ta frågor via vår chat. Vi får en fråga här om det här Subject to Export Approval. Det är ju så när vi får ordrar som.

Som vi annonserar publikt som är beroende på att vi får exportlicens. Vi brukar skriva att det är Subject to Export Approval. Nu är ju. Kan man säga att de länder vi. Vi säljer ju inte till känsliga länder. Vi har till exempel medvetet valt bort Kina. Så vi, så även om vi behöver exporttillstånd till ett annat land, till exempel till Korea, så är det ju kanske inte alltid så hög risk i att vi inte skulle få de här exportlicenserna. Det gäller ju även UAE då som vi fick. Vi har ju fått, i år så har vi fått exportlicens till Korea och Förenade Arabemiraten UAE. Vi har ju en fråga här om hur nära samarbete vi har med rymdameralen Anders, kan man säga. Generellt sett då, när det gäller försvaret så har vi ju ett nära samarbete. Vi har ju det här Bifrost-projektet.

Vi har idag aktiva projekt med det svenska försvaret. De är relaterade till Bifrost-satelliten, där vi, förutom att leverera datorn, även bistår med mjukvaror och mjukvaruhjälp till det. En fråga om AWS. Vi hade ganska intensivt arbete med AWS för ett antal år sedan. Det kanske var tre år sedan. Det har jag tror jag nämnt i en tidigare kvartalsrapport också. AWS har skalat tillbaka sina rymdambitioner. Ett exempel på det var faktiskt att för ett par tre år sedan byggde AWS ut väldigt många egna markstationer för att kunna ta ner data från rymden. De har de nu lämnat över till KSAT, det norska markstationsbolaget, eller de har ett samarbete. I princip kan man säga att AWS har tagit ett steg tillbaka i sin satsning på rymden.

Och det innebär väl inte att de inte är intresserade av att hantera rymddata, men det betyder nog att de inte kommer att kliva ut i rymden. Och vi jobbar ju med datorer ute i rymden. Men vi har fortfarande en bra relation. Men det ser väl inte ut som att det är kritiskt för oss just nu, faktiskt. Vi hade ju också ett ESA-projekt där. Vi har inte, vi kan inte ännu publicera vilket europeiskt bolag det är. Men det kommer att offentliggöras snart, tror vi. Avtalen har skrivits på, men ännu inte offentliggjorts av ESA vilka det är. Men det är vi och tillsammans med två andra bolag, varav ett är ett av de, kan man säga, en av de större europeiska rymdbolagen som är med i det här ESA-projektet. Och det rör framtida datahantering i rymden. Men mer detaljer kommer komma inom kort.

Vi har ju en filosofi att vi är ju inte ute efter i första hand, så att säga, utvecklingsfinansiering när det gäller sådana här forskningsprojekt. Utan vi är intresserade av, vi ser det egentligen nästan som en del i vår säljprocess. Vi vill komma nära de stora rymdbolagen. Och ibland så är det, behöver man ha använda sådana här projekt för att kunna komma nära de här. Så man skulle kunna se att det är en del i vår säljprocess. Så vi försöker inte i första hand få utvecklingsfinansiering. För generellt sett så går ju inte de här projekten i raketfart direkt. Utan de kan vara lite byråkratiska och långsamma. Det gäller ju även om man skulle ta svenska rymdstyrelseprojekt och sånt. Inget ont om dem, men det är ju inte, det vi vill hålla ett högre tempo, i utvecklingstempo och högre tempo mot marknaden.

Men det kan vara en viktig del för att så att säga skapa relationer i vissa fall. Några frågor om konkurrenssituation så här. Vad hindrar de stora aktörerna inom rymdindustrin från att konkurrera med Unipap? Givetvis så kan de göra det. Vi konkurrerar genom att vara snabbare och bättre. Det är ju inte så att vi inte har konkurrenter. Vi har ju konkurrenter. Vi har ju fler konkurrenter i USA än vad vi har i Europa. I Europa så har vi inte jättemånga konkurrenter. Vi anser oss vara nummer ett i Europa inom Space Edge Computing. I USA så finns det några etablerade. I USA ser vi oss som en utmanare. Men i Europa ser vi oss som den ledande aktören. Men det är ju klart att vi konkurrerar ju, det finns ju alltid det här make or buy-beslut. Till exempel hos Leonardo.

Så har de givetvis gjort en make or buy. Och uppenbarligen har de gjort buy-beslutet här. Och det är ju tecknen då på att vi upplever oss som konkurrenskraftiga. Och det är genom att vara snabba också. Och innovativa. Och det skrev ju också Leonardo till exempel i sin kommentar i pressreleasen om att de vill jobba med innovativa företag. Yes, nästa fråga här. Största risken och möjligheterna. Om vi börjar med möjligheterna då så är det ju givetvis. USA är ju den största marknaden. Nu vet vi att det finns ju barriärer till att komma in på amerikanska marknaden. Vi har ju ändå varit hyfsat framgångsrika för att vara ett europeiskt rymdbolag. Men det finns ju barriärer. Det finns en Buy American Act och så vidare. Så det finns ett antal steg som vi måste ta. Vi jobbar med dem kontinuerligt.

Men det som är den största möjligheten är ju egentligen den här European Awakening nu. Och där har vi också en bra konkurrenssituation som vi ser. När det gäller risker, ja. Vi brukar ju prata om att det kommer att svaja mellan kvartal. Det kommer att fortsätta att göra. Säljcyklerna är ju ändå, även om de har blivit kortare som jag pratade lite om här på Leonardo, så är de ändå hyfsat långa och lite oförutsägbara. Så det är ju, det kommer ju säkerligen, och det har vi ju sagt oss, att fortsätta att svaja lite upp och ner. Underliggande så tror vi ju stenhårt på marknaden. Men det kommer ju inte just att svaja. Så det kan man ju se som en risk. Och det är klart att konkurrenssituationen är ju fördelaktig för oss i Europa nu. Men det kanske den inte kommer att fortsätta vara för alltid.

Men just nu så ser det bra ut där. Totala adresserbara marknaden har vi ju inte sagt i dollar. Men vi har ju sagt den i antal satelliter. Jag tror att vi presenterade på ett tidigare kvartal att det var ungefär, att det typ förra året var ungefär 400 satelliter som hade varit adresserbara marknader för oss. Då får man göra matten själv där. Matten kanske inte är supersvår. Men det var ju förra året. Det är klart att antalet satelliter kommer ju öka framåt. Om vi kommer kunna nå en miljard i omsättning och sånt. Vi har ju inte satt något sånt mål. Vi har satt ett tillväxtmål, 30-50% i genomsnitt. Det är ibland lite högre, och ibland lite lägre. Det är väl det vi står kvar vid nu. Det är väl det som är vårt mål då.

Någonting som jag är speciellt stolt över. Ja. Till exempel EX10 med JAXA nu. De fungerar väldigt bra. Så det är ju en stor milstolpe att vi har nått TRL9 för EX10. Tillväxten då och vår fördelning. Vi har ju tidigare pratat lite om marginalerna vi ser på hårdvara och mjukvara. Och sen beror det ju på om det är ett kvalificeringsprojekt eller ett konstellationsprojekt. Kvalificeringsprojekt innehåller ju ofta hårdvara, lite så här kallad engineering model. Sådana labbdatorer och sånt. De har ju lite lägre marginaler. Men när det blir mer konstellation så blir det mer flygdatorer. De har bättre. De har ju höga marginaler som vi ser det. Vi brukar väl säga ungefär att över en satellits livscykel så kommer kanske en tredjedel av intäkterna att komma från mjukvara och två tredjedelar från datorer. Ungefär. Det beror lite på vilka mjukvaruoptioner som kunden väljer.

Men i den storleksordningen som man kan räkna på det. När vi tar intäkter så tar vi hårdvaraintäkterna vid leverans. Mjukvaraintäkterna tar vi som årliga licenser. Det betyder ungefär kanske två tredjedelar vid leverans. Sen en tredjedel utspritt i licenser som det ser ut just nu. Vår strategi när det gäller mjukvara är att steg för steg addera mjukvara till vårt scope då. Det gjorde vi till exempel när vi fick upp den här pre-processing-mjukvaran som kallas Loom på RIDE-konstellationen här nu. Det var vår första standalone-mjukvara. Vi har inga flaskhalsar på supply chain i dagsläget. Vi har också lagt upp en supply chain-strategi. Man ska aldrig säga aldrig. Man vet inte vad som händer. Vi har lagt upp en supply chain-strategi där vi.

Så att säga ligger och beställer komponenter hos leverantörerna. Vi har ju kanske sex månaders framförhållning och sånt. Vi har ju som mål att kunna leverera en flygdator på tre månader. Då kan vi ju inte i de tre månaderna räkna in liksom varierande leverantörstid och komponenter. Utan vi ligger ju och prognostiserar komponentbehov då. Just nu ser det ut som att det inte är ett problem. Men man vet aldrig. För några år sedan var det ju jätteproblem på halvledarsidan. Det kan ju givetvis hända igen. Vi ska se om det kommer några mer frågor i chatten. Likviditetssituationen idag har vi ju inga planer på någon nyemission eller så. Utan vi ser det med tillförlitlighet i framtiden. Men det är klart, det kan ju hända saker. Vi kan ju också vilja göra satsningar.

Så det får återkomma i så fall. Men ingenting som vi har i planerna just nu. Några mer frågor? Någon fråga till Henrik här kanske? Nej. Nej, men då får vi väl, då tackar vi för oss. Nu fick vi faktiskt en fråga. Kompetensförsörjning. Det är intressant. Tack för den frågan. Det finns en flaskhals då som inte är på supply chain. Det är ju faktiskt lite grann på ingenjörssidan. Det kanske man kan fundera på det. Det är på någonting som kallas FPGA-programmering. Alltså så här, embedded programming. Det är ju relaterat till upprampningen av försvarsindustrin. FPGA används ju mycket för signalspaning och liknande. Så att det finns en brist på marknaden på FPGA-ingenjörer skulle jag säga. Det är ju någonting vi jobbar med. Just nu så ser det bra ut för oss.

Men det är ju någonting som vi behöver ha bevakat kontinuerligt. Det skulle jag säga är kanske en så här oväntad flaskhals som kommer att dyka upp på grund av försvarsökningarna. Vi har ju, vi jobbar ju mycket med svenska konsultbolag. Vi har ju en aktiv, vi har ju som strategi att ligga på ganska högt antal konsulter från de anställda. Det kanske är 30-20 ungefär. Vi brukar säga att vi är 50 personer. Men då är det ungefär kanske 30-35 anställda och sen resten är konsulter. Det är för att vi ska kunna flexa. Så vi har väldigt bra relation med ett antal konsultbolag som vi jobbar aktivt med hela tiden. Så vi jobbar för att få resurser via det. Då så tror jag att vi stänger och tackar för oss idag. Tack ska ni ha för att ni lyssnade in.

Och det här kommer då givetvis, som vi sa, spelas in. Och det har spelats in och det kommer att läggas upp på webben. Så tack för intresset. Tack för att ni tog tid. Hejdå.

This article was generated with the support of AI and reviewed by an editor. For more information see our T&C.